- en massa ord

Hela bilen sover, påväg hem efter liten förlust på volleybollmatchen i Örebro. Det var bra ändå. Ännu en fin dag glider förbi.

Plusgraderna yrar in och snön smälter bort mer och mer, dagen börjar hand i hand med min livskamrat på en liten longboard i solskenet. Sånt är skönt, det är sjukt uppskattat och man blir så lycklig. Hela världen är fin idag, liksom många andra dagar nuförtiden. 

Synd att rätt mycket folk ser så mycket i livet som en transportsträcka. Livet är aningen förkort för det, eller vad vet jag, 17 årig tjej som började tänka på riktigt för något år sedan, stor livserfarenhet har jag nog inte. Känner mig inte ett dugg klokare sedan dess, jag vet bara mer om vad jag inte vet. Men det är väl ett steg på vägen, bättre det än att inte veta någonting. eller?

Jag skulle vilja ta mig tid att fundera, ibland lever jag utan att tänka, då känner mig lite spöklig. Sen kommer det en klok typ och sätter fart mina tankar, på något sätt, någonstans. Sådana typer tycker jag om, men även de går på toa.

Avslutet på det här blir tre stora ord
Lev, andas, lyssna

Så, nu har min hjärna spytt lite innehåll.

Eftersom min mobil vägrar lägga in bilder så kan ju vi tänka oss en alldeles egen bild, varsågod och bygg en bild i ditt huvud.

- ett mjukt och vitt andetag

 

Det kalla, blöta och mörka som är grunden i min vinter är inte lika kallt, blött och mörkt längre. Snarare vackert, mjukt och roligt.

Dagarna här uppe bland bergen är fyllda med snowboardåkning inklusive ramlingar, komisk träningsverk, zipelining, snökrig, god mat och en riktigt fin omgivning.

Ikväll blir det Pulp Fiction, tomatfrenzy och tepicknickutepåverandan.

Hoppas ni hade en fin alla hjärtans dag, det hade jag c:

Tummen upp!