- insikt

Att gå till den högsta punkten av alla på en efterlängtad stiftsgård, se havet nedanför och hastigt med två av sina närmsta vänner bestämma sig för att skrika ut hela livet, tömma själen på skit och fyllas med lycka, det är livet. Eftersom mina vänner är tämligen musikaliska går skrikandet över till tre trevliga stämmor som slutar med skratt och glädjetårar (med rätt mycket vind till hjälp). Lätt den bästa stunden på länge, att så lite kan betyda så mycket.

Det är sånt som händer när man är med domdära kristna. En helt annan gemenskap, ni vet vad jag snackar om. I alla fall de flesta. För er andra kan jag bara säga att ni missar något och att jag inte skulle byta bort det mot någonting annat, så mycket som det betyder.

Låt er bli enlightened. Det är värt det.

Än en gång åker jag iväg från mitt favoritställe, för närvarande befinner jag mig i tingstadstunneln och inser att det är molnigt på andra sidan. Lyssnar på min svävapåmolnmusik och längtar tillbaka, redan. Till havet, solen och atmosfären - det blir inte mycket bättre.

Glädje åt folket.
Ta hand om varandra.

Kommentera här: