bellux

 

Jag minns idag för två år sedan,
Det var soligt, jag tog en buss till ingenstans,
jag lyssnade på osanning hos vid ett salamistånd,
Jag sprang. Min jacka tappades bort.

Men det var okej.
Jag vandrade med den första jokern.

Idag återstår mina frysta andetag.
Jag var fin trots allt. Men det såg bara jag och
den mystiska mannen i restaurangen och trädgårdsmästargubben. 
Och eldblomman, min vackraste eldblomma. 
Det är okej. Jag behöver inte synas, inte idag.
Jag vet vad jag är.


Nu lyssnar jag vidare;
"Stäng ute verkligheten
Älskling slut ögonen
Hör du melodierna i natthimlen
Det kommer ta en evighet
Vi sluter ögonen
och lyssnar på en psalm som bor i hjärtslagen"