Försvarsmekanismen

 
 
Jag vet vart jag står när det blir vår. 
Med en hand i himlen når jag upp till mitt lejon.
Mina örnar och mitt kall. 
Men, nu faller stenarna.

Jag vill inte mana fram något påtvingat,
Aldrig i livet vill jag absorbera osanningen igen.
Jag undrar vad som hände, 
När jag lämnade livet till något annat,
För att den levande plötsligt hatade,
- När jag stenades av den förste jokern.
 
 
 
Sedan såg jag den hatade predika om sin syn. 
http://www.svtplay.se/debatt

Kommentera här: